Lifskraftens ödande i skamlig yrsel Är lusta, bragt till dåd; på förhand re'n Är hon menedig, mordisk, utan styrsel Vild, rå och grym, omåttlig och gemen; Knappt smakad, strax föraktad och förbrukad; Ursinnigt åtrådd, men knappt nådd, ändå Ursinnigt hatad, - lik en lockmat slukad, Som gör den galen, hvilken smakt derpå; Vild i begär, vild, när den nått sin ände; I går, i dag, i morgon utan töm; I njutning sällhet, efter den elände; Förut - en lockfull fröjd, förbi - en dröm. Det vet all verlden, - dock ej en, som flyktar Från himmel, som med slikt ett helfvet lyktar!